Helt extremt...
Här hemma sitter jag och Stefan och planerar TRE begravningar samtidigt. Vad fan är oddsen på det?
Inte läser vi skvallertidningar och serietidningar utan "Gravstenar och tillbehör" och "Tips till en fin begravning".
Vi är snart experter på detta område känns det som.
Imorgon ska jag och Nicole på dagis på förmiddagen. Under tiden vi är på dagis är Stefan ute på gården och kollar (där hans två farbrödrar bodde), vid 11 kommer kommer mamma och då ska vi köra till Lomma Kyrka och kolla gravstenar. Suck jävligt spännande ju. När detta är över ska jag sätta mig ner och skriva ner hur JAG vill ha det den dagen jag dör. Och det borde ALLA göra, ung som gammal.
Idag ringde jag mamma o pappas typ närmsta vänner (B & B-I) och berättade vad som hänt. Dom blev så klart jätte chockade dom också.
Jag var även inom resebyrån i Höllviken och berättade vad som hänt. Dom visste det redan. B, pappas anställda, hade varit nere och berättat det. Men dom tyckte om att jag kom ner och berättade det också. Så vi pratade en stund sen gick jag igen!
Usch ja det är verkligen helt extremt.. men det är som du säger, alla borde egentligen skriva ner hur man vill ha det. Man kan ju aldrig veta...
