Bilolycka
Läste i Johans blogg där han listat olyckor i samband med bortamatcher på ishockeyn.
Leksand 2001 stod med.
Jag satt bredvid han som körde i mitten fram. Mitt ex till höger om mig.
Bälte hade vi såklart på oss! Och tur var kanske det?
Vi hade precis kört förbi ett litet samhälle som jag inte kommer ihåg vad det hette.
Alla sover utom jag och chauffören. Jag är lite sådär att sova i bilen när andra kör....nä...
På en bråkdel av en sekund så är vi utanför vägrenen. Träden kommer närmare och närmare och dom flyger mot rutorna i minibussen. Dom där bak vaknar till såklart av oljudet. Till slut stannar bilen iaf. Ett träd starkt nog stannade bilen.
Bilrutan hängde in framför huvudet på oss. Radion och det där framme hade jag i knäet. Och det blir stentyst. Jag tar tag i en mobil och ringer 112. Tänkte då vad fan ska jag säga?! "Hej jag heter Weronica vi har krockat med ett träd" så sa jag iallafall. När vi pratat en stund där jag skulle försöka förklara var vi var så dom kunde skicka en ambuland och polisbil, så kom det en kille springande från andra sidan och skulle hjälpa oss. Han tog mobilen samtidigt som han skrek att det luktade bensin...ut ur bilen skrek han! Vilket betydde att jag slängde mig ut genom förarsidans fönster som var nerrullat(?) Killen i bilen berättade då att det inte var några skadade så ambulans behövdes inte. Men vi kunde ringa 112 igen och begära ambulans om någon kände att dom behövde den. Vi gick ut o ställde oss i vägrenen så att polisen skulle se oss. Vi stod där i våra egengjorda kljolar och sopsäckar och plastband som vi fixat till innan eftersom det vara hawaiitema! Efter ett tag kom polisen med blåljus. Tog alkotest på föraren och gick o kollade vägen om det var halt, då chuffören sa att det var en isfläck! Det var inte en isfläck där inte.
Jag satte mig i polisbilen och tog på den ena polisjackan! Hehe! Kände mig hyffsat cool! :)
Sen började projektet att försöka ta sig därifrån mitt ute i ingenstans. Försökte få tag i spelarbussen. Ringde typ 397404 nummer. Till slut fick vi tag på materialaren och en av killarna berättade vad som hänt. Och vi väntade på spelarbussen tills den kom.
Under tiden (typ en timme vi fick vänta på bussen) så ringde jag hem till mamma o pappa som var på fest. Dom blev ju helt nervösa och pappa sa att han ringer en taxi som kommer o hämtar mig. Taxi?! Men när vi sa att spelarbussen var på väg så blev han lugn igen.
När vi kom på bussen somnade typ alla utom jag. Så fort jag blundade kom en bild i huvudet hur alla låg med huvudena genom rutan och massa massa massa blod.
Mitt ex ringde dagen efter till 3xLarsson (eftersom han var ansvarig för den) och förklarade vad som hänt. Dom bara okej. Vi har inte ens märkt att bilen inte är här! Ähh stabilt. Han gav iallafall numret till killens föräldrar sen har vi inte hört något mer. Mycket märkligt. Självrisken och skit borde ju kommit räkning hem. Jaja.
Leksand 2001 stod med.
Jag satt bredvid han som körde i mitten fram. Mitt ex till höger om mig.
Bälte hade vi såklart på oss! Och tur var kanske det?
Vi hade precis kört förbi ett litet samhälle som jag inte kommer ihåg vad det hette.
Alla sover utom jag och chauffören. Jag är lite sådär att sova i bilen när andra kör....nä...
På en bråkdel av en sekund så är vi utanför vägrenen. Träden kommer närmare och närmare och dom flyger mot rutorna i minibussen. Dom där bak vaknar till såklart av oljudet. Till slut stannar bilen iaf. Ett träd starkt nog stannade bilen.
Bilrutan hängde in framför huvudet på oss. Radion och det där framme hade jag i knäet. Och det blir stentyst. Jag tar tag i en mobil och ringer 112. Tänkte då vad fan ska jag säga?! "Hej jag heter Weronica vi har krockat med ett träd" så sa jag iallafall. När vi pratat en stund där jag skulle försöka förklara var vi var så dom kunde skicka en ambuland och polisbil, så kom det en kille springande från andra sidan och skulle hjälpa oss. Han tog mobilen samtidigt som han skrek att det luktade bensin...ut ur bilen skrek han! Vilket betydde att jag slängde mig ut genom förarsidans fönster som var nerrullat(?) Killen i bilen berättade då att det inte var några skadade så ambulans behövdes inte. Men vi kunde ringa 112 igen och begära ambulans om någon kände att dom behövde den. Vi gick ut o ställde oss i vägrenen så att polisen skulle se oss. Vi stod där i våra egengjorda kljolar och sopsäckar och plastband som vi fixat till innan eftersom det vara hawaiitema! Efter ett tag kom polisen med blåljus. Tog alkotest på föraren och gick o kollade vägen om det var halt, då chuffören sa att det var en isfläck! Det var inte en isfläck där inte.
Jag satte mig i polisbilen och tog på den ena polisjackan! Hehe! Kände mig hyffsat cool! :)
Sen började projektet att försöka ta sig därifrån mitt ute i ingenstans. Försökte få tag i spelarbussen. Ringde typ 397404 nummer. Till slut fick vi tag på materialaren och en av killarna berättade vad som hänt. Och vi väntade på spelarbussen tills den kom.
Under tiden (typ en timme vi fick vänta på bussen) så ringde jag hem till mamma o pappa som var på fest. Dom blev ju helt nervösa och pappa sa att han ringer en taxi som kommer o hämtar mig. Taxi?! Men när vi sa att spelarbussen var på väg så blev han lugn igen.
När vi kom på bussen somnade typ alla utom jag. Så fort jag blundade kom en bild i huvudet hur alla låg med huvudena genom rutan och massa massa massa blod.
Mitt ex ringde dagen efter till 3xLarsson (eftersom han var ansvarig för den) och förklarade vad som hänt. Dom bara okej. Vi har inte ens märkt att bilen inte är här! Ähh stabilt. Han gav iallafall numret till killens föräldrar sen har vi inte hört något mer. Mycket märkligt. Självrisken och skit borde ju kommit räkning hem. Jaja.
Kommentarer
Trackback
